HEMBYN

Hembyn planerades och uppfördes av Anders Zorn 1916-1919 med avsikt att ge en bild av hur en typisk Moragård kunde se ut samtidigt som den visar timmerteknikens utveckling under århundradena. Byggnaderna är hämtade från flera byar framför allt inom Mora socken.
Dateringarna hänför sig till dendrokronologiska (årsringsbestämmande) undersökningar utförda av Thomas Bartholin och Klas Håkan Landström 1988-90. När ej annat anges avser årtalen den vinter då timret har huggits.

1. Östnorstugan, 1683-84, boningshus med förstuga, kuvå (kammare) och stuga.
   
   
2. Lider och stall, 1631-32, hör till Östnorstugan.
   
   
3. Bergkarlåsladan, 1312-13. De många föremålen är placerade enligt Zorns egna önskemål och pedagogiska idéer.
   
   
4. Eldhuset från Noret (ej daterat) är av mycket ålderdomligt och numera sällsynt slag med härd på golvet och rökfång i taket.
   
   
5. Verkstadsstugan från Östnor, 1764-65 är inredd som en urmakarverkstad med tillverkning av Moraklockor.
   
   
6. Lider mellan verkstadsstuga och loft, använt för vagnar och slädar.
   
   
7. Loftsbyggnaden från Nusnäs, 1622-23 med lider (entrén till Gammelgården) användes framför allt som förråd.
   
   
8. Orsblecksloftet (ej undersökt) utanför det ursprungliga området har en inskrift på Mora- eller Orsamål med årtalet 1635.
   
   
9. Ladan från Östnor, 1319-20, var ursprungligen trösklada men är i sammanhanget på Gammelgården tänkt som foderbod.
   
   
10. Kråkbergshärbret, 1334-35, var det första hus som flyttades till Gammelgården 1914, med både sängplatser och sädesbingar.
    
    
11. Yvradshärbret, 1616-17, kom från Zorns morföräldrars hem och är inrett som ett förrådshus.
    
    
12. Källarboden från Axi, 1554-55 är också ett förrådshus.
    
    
13. Fjåslängan (ej undersökt) omfattar ladugård för kor och gödselstack med avträde.
    
    
14. Boden från Nusnäs, 1308-09 eller något senare.

Utanför hemgården står en midsommarstång och ytterligare två härbren. Det närmast hembyn är daterat 1573-74, det andra 1589-90.

FÄBODARNA

Fäbodarna har tillkommit för att visa hur bondens år kunde gestalta sig i äldre tider. Hemfäboden som låg nära hembyn användes så länge betet räckte, vanligtvis till högsommaren. Då flyttade man till långfäboden som låg mycket längre bort, ute i skogen.
Området iordningställdes efter Zorns bortgång 1920 av Emma Zorn och Gerda Boëthius. Det invigdes 1931.

HEMFÄBODEN:

Husen 1-6 på övre kartan är en fäbod från Fudalen som hade varit i bruk fram till 1927. Den inköptes i komplett skick två år senare.
Hemfäboden är uppbygd som en förminskad gård i byn.

1. Stugan från Fudalen, 1798-99, är av samma typ som Östnorstugan men mindre och enklare.
   
   
2. Byggnaden omfattar ett stall (1787-89) och en bod (ca 1518).
   
   
3. Fjås, 1880-81.
   
   
4. Avträde med svinstia.
   
   
5. Avträde med svinstia.
   
   
6. Lada, 1639-40.

KVARNTUN:

Mellan hemfäboden och långfäboden är ett kvarntun anlagt. Inom detta område finns också båthusen.

Smedja från Nusnäs, 1836-37.

Båthuset från Öje, 1888-89. Det är en höskulle över båthuset, vilket beror på att man nere vid sjön hade ängsslåtter, som fördes hem först till vintern.

Båthuset från Nusnäs är ej daterbart, men möjligtvis från 1700-talet. Hustypen är vanlig i Moratrakten.

Båthuset från Laknäs är ej daterbart, men troligen från 1600-talet. Det hade inköpts av Zorn vid sekelskiftet och låg först nere vid Morastrand. Kyrkbåtarna är byggda på Sollerön och har tillhört Vattnäs byalag.

Skålen för nättork, kommer från Nusnäs.

Skvaltkvarnen, 1704-05, är en dubbelkvarn. Åns fall är markerad utanför med rännor.

Kvarnstugan är mycket primitiv och användes vid övernattning.

Torkstugan från Nusnäs, 1779-80, ligger som sig bör något isolerad p.g.a brandrisken. Stugan användes för mältning, linberedning och enrisrökning.

LÅNGFÄBODEN

Eldhuset från Selja, 1837-39, fungerade som ett enkelt bostadshus.

Mjölkboden, som var ett utmärkt förrådshus, har stampat jordgolv och nästan karaktär av källare.

Slogboden (ej undersökt) är från Utmelands utskog och är av mycket primitivt slag. Den användes för övernattning när männen var ute i storskogen för exempelvis myrslåtter.

Stallet (ej undersökt) kommer från Axi fäbodar.

Foderboden 1585-86, från Kansbol.

Ängsladan (ej undersökt) är från Fudalen.

Lövladan från Kansbol användes för torkning av löv som förr var ett viktigt komplement till höskörden.

& 25. De fyra fähusen eller fjåsen användes som kostall i långfäboden. Grupperingen av byggnaderna bildar ett litet samlat område där korna höll till när de kom från skogen. Fähuset längst bort, mot Folkhögskolan är från 1548-49 och var ursprungligen en stuga av Mora typ. Den kommer från Fåsås.

Bild över Hembyn på Zorns gammelgård.

Index